tisdag 5 februari 2013

Plikta..


.. ja, inte finns mycket att skriva om. Men lite pliktkänsla att åtminstone ge ett livstecken i från mig sitter där på axeln o knackar. Dagarna småspringer inte direkt o jag har haft en del värk som gjort det ännu segare. Det finns inte så mycket annat att göra än att hoppas att det ger sig så småningom o det är klart att det gör. De finns de som har en klart mycket värre situation än jag.  O i morgon skall jag ta bort stygnen o bli omgipsad, förhoppningsvis till ett lite nättare gips.
I kväll kommer i vart fall dotter´n hem efter 2 mån i USA. Det känns ändå som den tiden sprungit på i alla fall, märkligt men skönt.
Man mår allt bäst när de är nära, de "små".Under tiden passsar den här enhänte individen att göra chili på högrev igen. Passar mig utmärkt, det sköter sig själv o luktar gott under tiden;) Funderar vidare över vardagsrummet gör jag med o senaste funderingen gäller en fåtölj med fotpall. Det skulle vara käckt med ytterligare en sittplats, ja tom två om det kniper o faktiskt skulle det kanske kunna bli fint med en lila fåtölj till de vita sofforna. Min lilla glaskupa har jag hämtat också. Liten som sagt men fin..


Min mobil skakar endast fram mjölkiga bilder numera, det är riktigt trist. Har ingen aning vad det kan bero på men tänker hålla ut ett par månader till så att jag kan byta ut den.

6 kommentarer:

  1. Jättefint! Hoppas foten blir bra snart och så får vi se till att ta den där fikan :)) Kram

    SvaraRadera
  2. Du är snäll du, jag gillar det där rena, enkla..foten är jättebra, tummen är värre;) Fika klarar jag numera- när kan du?

    SvaraRadera
  3. det är säkert du som gjort mjölkiga bilder för att det ska se proffsigt ut.... men fint blir det ändå. Låna med dig lite extra gips så kan du fixa det själv....

    SvaraRadera
  4. jaa, tänkte inte på det, nål o tråd har jsg själv hemma :)

    SvaraRadera
  5. Bra att du visar oss att du lever, det tackar vi för!
    Fin kupa också, du är duktig på att fynda :)
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Visst är den fin min lilla kupa..maken skakar förundrat på skallen..Ja då cocos jag lever o det går framåt tror jag:) Kram på det!

    SvaraRadera